Dålig mage.

När jag först engagerade mig och började skriva insändare, så märkte jag fort att folk i allmänhet gillade vad vi i Vänsterpartiet stod för. Jag slogs då av insikten att Jag kanske skulle att komma bli invald i Kummunfullmäktige. Oj, hade Jag verkligen något att tillföra i denna samling av kommunens skarpaste hjärnor? Jag kommer ännu ihåg första gången jag gick på ett sådant möte. Lite rädd, förväntansfull och med en mage som ville göra uppror. Jag minns att den första talaren var Tommy Apegren(FP) och efter hans anförande föll en sten i från mitt hjärta. Nästa talare var Jerker Westdahl(M) och efter att dessa talare var färdiga insåg jag fort att det var uppenbarligen inget tvång att tillföra något för att inta talarstolen, utan att det handlade mest om ego. Fullmäktigtmötena är ju mest ett spel för gallerierna, då de frågor som tas upp där är avgjorda i förväg partierna emellan. De flesta positiva överraskningar står ju faktiskt Vår representant Jocke Vendel(V) för.