Hej, jag är en fritänkande politisk vilde. Inte politiskt korrekt, men mitt omdöme är utan fläckar. Debattör med stort samhällsintresse.
måndag 19 maj 2014
Martinsson går över gränsen.
Så kan man se det.
Eller också ser man det så att människan och densammes välmående är grunden till allt.
En människa som inte står på ruinens brant och vacklar handlar mer varor och tjänster.
En välmående människa ekonomiskt sett har råd till mer.
Att se till sin familj. Familjens husdjur riskerar inte att bli avvisade ifrån sitt hem i en välmående familj.
Djur är ingen leksak. Djur är inget man ska ta lätt på. De har ett liv.
Alla liv är värda allting, men om man startar en tävling i kommunens namn bör den ha ett mål.
I alla fall om kommunen ifråga söker attrahera invånare att flytta till tidigare nämnda kommun.
Det finns regler. Tråkiga orättvisa regler, men vi måste spela efter dem.
Vi har inget val hur fel det än känns i våra hjärtan.nya invånare betyder mer pengar i skattkistan. Kommunen i fråga är ingen rik kommun. Här finns inga stora företag vilket innebär att näringslivet inte orkar bära hela befolkningen på sina axlar.
Jag är varken hjärtlös eller naiv.
Jag vet hur samhället funkar och även om jag inte gillar det, så har jag inte medel att slåss mot dessa väderkvarnar.
Jag vill stå på den svages sida. Den som inte kan tala för sigsjälv kan använda min röst.
Då måste folk lita på mig att jag för deras röst vidare.
Jag har ett samvete. Det kan tyckas rymligt ibland, men min enda förklaring är att jag lixom samhället inte är perfekt.
Den svage får stryk. Den som inte kan föra sin talan får stryk.
Har den svage då ett husdjur vore det önskvärt att detta husdjur får behålla sin status i denna familj och får ligga vid sin husses och mattes fötter livet ut.
Tyvärr vet både du och jag att det inte är så.
Livet ger oss smällar som ibland tvingar oss att ta orimliga beslut.
Omänskliga beslut.
Det finns eldsjälar i vårt samhälle, de ska inte släckas utan underhållas så det hålls brinnande.
Näringslivet kan inte bära oss.
Orkar inte och vi måste börja ifrån grunden. Tillsammans ska vi skapa ett välmående som mynnar ut i en glädje. En glädje att åldras och att våga se fram emot nästa dag med tillförsikt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar