Det var en gång(så börjar alla respektabla sagor) en kvinna som hette Fanni Blad.
Hon gillade humor och tänkte därför flytta till Hylta i Östra Göinge för att på ett roligt och skådespeleriliknande sätt presentera sin politik i Östra Göinge kommun.
Hon visste att det tidigare fanns en moderat som gillade att förlöjliga och helt respektlöst driva med olika personer och ideologier..
Eftersom Fanni Blad inte visste något om någonting egentligen, tyckte hon det var en spännande utmaning att försöka fylla denne rolige moderatpolitikern inte allt för stora skor.
Problemet var att Fanni inte var moderat, hon hade dock spelat center i flicklaget vid nio års ålder.
Center var kul, eftersom center handlar om mitten.
Det kunde man i alla fall tro ända fram till ljuva Fanni öppnade sin mun.
Det visade sig att Fanni kunde bara säga en mening om och om igen.
Olyckligtvis visade sig denna mening vara - Jag vill privatisera värden och Kina är en demokrati.
Kina var ju trots allt mittens rike och därmed Center.
Nöjd med detta gick hon till val och lyckades värva en annan flicka.
Hon hette Roffaia Nilisoni.
Tillsammans skulle de nu privatisera världen.
Den rolige moderaten hade en ledare som vi ej får förglömma att nämna.
Han kunde kamma sig och var känd vid namnet Ågren.
Han hade tagit det namnet eftersom det tydligen var populärt på söndagar.
Ågren visste hur man skulle prata, men tyvärr visste han inte hur man höll käften, men eftersom han var snyggare än fotbollsspelaren Ronaldo var detta av mindre vikt.
Nå, Fanni visade sig ha egenskaperna hos en stor ledare och ledde med stor framgång Roffaia. Till den milda grad att Roffaia klarade att stå på egna ben, eller i alla fall det ena. Detta räckte dock eftersom hon oftast satt. I knät på Ågren.
Det var kul tyckte Roffaia.
Nu skulle Hon och Ågren privatisera världen.
I kulliserna bakom Roffaia och Ågren stod en annan person.
Magsnus.
Magsnus stod i rakt nedstigande led ifrån Jesus.
Han hade läst Da Vincikoden och kommit fram till den inte helt oemotsäglige teorin att han jämte Birro var Guds sändebud.
Vilka dessa var sändebud till var det inga som visste, men eftersom ingen lyssnade till någon som inte har Facebook var detta inget problem.
Magsnus kunde dock gestikulera, vilket visade sig vara helt onödigt eftersom Magsnus inte hade egna vokabulär, utan lånade Ågrens.
Detta var dock helt ok eftersom Ågren inte var rasist... Eller jo, men ändå inte.
Det är dock en helt annan historia som ingen känner till.
Inte heller Ågren eftersom han inte riktigt visste att det inte hjälpte hur mycket man sa att "det är inget fel på människorna, bara jag slipper se dem här".
Det slapp Ågren eftersom hans BMW nyss hade fått nya fälgar.
Roffaina bestämde sig på ett ganska tidigt stadium att kor är fina.
De borde oxå stå i Centrum.
Där lämnar jag er för nu och låter er egen fantasi spela ersjälva spratt, blandade med diverse småhopp.
Detta vär en helt fiktiv historia och har lika lite kopplimg till verkligheten som Alliansens politik
Om någon tror sig kunna identifiera någon av personerna är detta ett kraftfullt misstag ... dessa personer är påhittade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar